RSS FEED IDEMS: Schack - 64 rutor
- Världsmästare i schack
För sedvanlig schack finns det idag fortfarande två rådande världsmästare; den ene representant för FIDE och den andre för PCA. Forne regerande WC tillhörde förutnämnda organ. I dag kan man även vara bäst i korrschack eller andra former (som brukar anses tillhöra sk 'wild'-varianter).
Trots tillkomsten av PCA är mediabevakning av schack numera koncentrerad till FIDE-sammanhang. För en del år sedan var det VM där Khalifman ställde upp som en utav utmanarna. Det hela ägde rum i Las Vegas. År 2005 arrangerades en känd match mellan Kramnik och Kasparov som förutom inbitna även lockade allmänhetens uppmärksamhet.
Kramnik gick segrandes ur förutnämnda dunst på de 64 rutorna och skulle under en längre tid vara herre på täppan . Han lyckades bibehålla titeln mot de tuffa utmanarna Michael Adams respektive Peter Lekó. Kramnik hade en kort period av nedgång med kom snart att återhämta sig.
Till tidigare utnämnda schack-giganter hör de nästan kultbetonade namnen Karpov, Kortchnoi och Smyslov. Kortchnoi blev världsetta när han var i 60-års åldern. Karpov tog över efter Fischer gjorde inget vidare anspråk då han stod över en match mot den nya utmanaren (Karpov). Fischer hade funnit sig i överträdelse mot en handlingsbojkott pga krigssituationen i forna Jugoslavien. Då han ändå spelade mot Spasskij i en returmatch från -92 kom han i konflikt med regler mot kommersiella spelsammanhang.
schack
Tue, 24 Jul 2007 11:07:00 +0000
- SM och Stockholm
Vad det gäller sk öppna turneringar i schack (dvs, evenemang där även icke-titulerade spelare får deltaga) har vi Rilton - , Malmö - respektive Norrköping Open. SM är lite annorlunda, då man ställer upp i olika klasser beroende på sin spelstyrka. Dock har åldern ingen betydelse, då gammal ofta möter yngre förmågor.
I allmänhet gäller officella turneringsregler fastställda av FIDE. De som än så länge bara spelat schack på biblioteket eller hemma i vardagsrummet kan ganska snabbt känna sig främmande. Betänketiden är det huvudsakliga inslaget i organiserad schack utövning som tillämpas på klubbnivå.
Både Rilton och Malmö turnerningarna har en sidotävling för lägre rankade spelare. Dvs, då man ännu inte nått 1900 i LASK ranking. De schackspelare som fortfarande ligger på 1700-1800 har ibland blivit kallade 'mumier'.
Då officiella stadgar råder, är det även fråga om protokollplikt. Man måste alltså nedteckna varenda drag genom hela partiet. Enda undantaget är om man råkar få ont om betänketid (sk tidsnöd) då man tillfälligt slipper om man har mindre än 5 minuter kvar på klockan. Det finns ett otal situationer som kan uppkomma, och vid oklarheter ingriper en funktionär eller tillordnad domare. Man kan kort nämna den kända rörd är förd regeln vilket betyder att man måste utföra ett drag med pjäs som man har greppat.
Många av de här evenemangen har ett stort underhållningsvärde då stormästare har bjudits in för att kommentera toppartierna för åskådare. Ibland anordnar man också en simultan i samband med turneringen. I Tusenmanna, som är en handikappstävling i snabbschack, har Ernst, Andersson, Karlsson samt andra svenska stormästare ställt upp som simultanhållare. Två av de förutnämnda är även kända från ett tv program (Snilledrag) som visades på SVT.
Andra bloggar om: schack
Wed, 18 Jul 2007 19:33:00 +0000
- Mjukvara och datorprogram
Det kan kännas löjligt att prata om schack mot dator när vi idag använder PC:s med modern kapacitet i våra privata hem. Dock kan man nämna den senaste chess-siliconen - nämligen Hydra. Denna monstermaskin utklassade världselitspelare Michael Adams i en turnerning där Hydra lottats in i turnerningen.
För några år sedan stoltserade IBM med Deep Blue. Det tog några år och sedan kunde senaste versionen av Fritz påvisa samma spelstyrka allteftersom PC processorn blev snabbare och snabbare. Många schackprogram (kanske spel=) har snarlik spelstyrka, vilket närmar sig ungefär 2600 i ELO. Förutom Fritz erbjuds Chessmaster, Hiarcs, Nimzo, Shredder och det relativt nya Rybka.
Lockelsen är givetvis att få känna på stormästarkaliber, men entusiasmen kan sina snabbt. De är helt enkelt för tuffa. När det gäller förstnämnda finns en tillhörande spelserver (Playchess.com) där man använder programmet för att spela online. Det kan vara extra roligt att kunna välja ett raffigt 3D-bräde. När man sitter uppkopplad kan detta dock vara ganska långsamt med tanke på dröjsmål (lags) i nätverksanslutning.
För träning i schack är det bekvämt att bräddla igenom partier som oftast finns tillgängliga i .PGN format. Detta är det förenklade sättet. Annars har man med exempelvis Hiarcs eller F möjlighet att öppna databasfiler (cbh från Chessbase) som annars fodrar en speciell applikation.
Wed, 18 Jul 2007 10:55:00 +0000
- Korr- och radio schack
Ulf Andersson, svensk stormästare och förut bland de tre bästa i världen, är även känd för att vara en skicklig spelare i korrschack. Förutnämnda form innefattar en betydligt längre tidsrymd av ett parti än närschackets långtidspartier eller blixt. Här kan hålla på med ett och samma parti i flera år.
Andersson, Swedish GM, har också spelat ett väldigt berömt radioparti mot självsta Fischer. Den forne amerikanska legenden överraskade sin motståndare genom att öppna med Bent Larsen som vit. Kanske något passivt öppningsval för en så stark förare av det vita artelleriet.
När det gäller korrschack är det kanske många som passar på att ta till en av Kotovs rekommendationer för analysträning. Detta innebär att man tar fram ett riktigt ur (standardmodellen som används i klubbar) och sätter sig framför ett bräde (också motsvarande turnerings- eller klubbmodell) och börjar spåna i myriader av varianter som döljer sig på slagfältet.
För traditionell postförsändelse är nog nämnda konstform (som det anses vara enligt vissa) tillgänglig i begränsad form. Nu efter 10 års standardisering av elektronisk media och dotcom-boomen finner sig de få kvarstående eldsjälarna i olika portaler för att ytterligare förkovra sig in stora passion. Det är ju bara att använda google så kommer man ganska snart att hitta någon hyfsad närvaro för korrespondans.
På tal om internet, som inte är något nytt för någon vid det här laget, skulle man även kunna spekulera i radioadaptationen. Som ni vet har förekomsten av radio ökat på online vilket innebär att detta medium inte längre är begränsad av sin historiska definition via statliga kabellinjer. Schacket kommer kanske nån dag att expandera sitt fält här också.
Tue, 17 Jul 2007 21:28:00 +0000
- Utbud på internet
Entuasiaster spenderar allt mer tid på internet när det gäller träning och studium. Antingen i träningspartier eller att man deltar i seminarier som hålls av en dator. Vanligt förekommande är kortare schackpartier med antingen 5 eller 3 minuters betänketid. Mindre än så brukar kallas lightning eller bullet. Förutom traditionell form, erbjuds även exempelvis Fischer Random eller Looser.
För att kunna ta medverka i olika evenemang fordras ofta någon slags mjukvara som ansluter till en server. Internet Chess Club svarar idag för de stora sajterna och använder det kända programmet Blitzin. Det finns andra sk platformar, sk winboards, men förutnämnda hör till en av de mer kända. För motsvarande gratis erbjuds Freechess.
Alla miljöer är rätt så snarlika. Med hjälp av en grafisk framställning av tillgängliga utmanare (sk sökgraf) kan man snabbt finna en motståndare. Brevid varje prick bifogas vilken betänketid och rating (om man är registrerad användare, dvs, annars är man guest). Utbudet av grafiska gränsnitt ökar hela tiden, och nu kan man välja allt från exotiska pjäsuppsättningar från traditionell staunton - eller uscf modell.
Schackservrarna blir allt mer av communities där alla tillåts diskutera nya öppningar eller nymodigheter som spelats nyligen. Av administrativa erbjuds även simultan mot stormästare eller andra titulerade spelare inom schack. ICC, som jag nämnde innan, har idag även stor bevakning av internationella sammanhang från Linares eller Wijk an Zee. Publikvärdet ökar då ibland Kasparov eller Karpov deltar i online turnerningar. Många icke-klubb spelare bedriver schack på internet på detta sätt istället.
Mon, 09 Jul 2007 17:18:00 +0000
- Olika faser
De främsta målen i schack är utveckling och förbättring. Redan i startpositionen gäller det att så fort som möjligt få ut sitt artelleri. Helst ska man ta varje försök att straffa motståndarens tempoförluster eller feldrag i öppningsskedet. Många angreppspartier har vunnits på det sättet. Här kan det ofta bli tal om pjäsoffer.
Den andra viktiga fasen i schack är det som kallas för mittspel. Här har man placerat ut sina pjäser på idealiska ställen och ämnar att antingen förbättra sitt spel eller konsolidera sin ställning om man kanske står lite sämre. Detta kallas enligt vedertagen terminologi för utjämning. Oftast är detta svartspelarens uppgift, eftersom man många gånger har en defensiv roll.
Tack vare modern schackteori har det dock visat sig att svart många gånger inte alls har några problem. Faktum är att denne part ibland t.om kan stå lite bättre. Detta gäller i synnerhet superskarpa varianter från Najdorf i sicilianskt vilket är anledningen till att en del vitspelare söker annan repertoar.
Och då kommer vi då sist till slutspelet. Här kan man göra en anknytning till föregående öppning där detta skede ofta är svarts triumfkort. Efter diverse angrepp eller häftiga bondestormar utan vinst, finner sig vit ofta med svag position med splittrade bondeöar osv. Ett vanligt tema i slutspelet är tornet på 7:e (eller 2:e) raden. Denna tunga pjäs på nämnda rad utövar ett stort tryck på motståndarlägret. En del menar att det är a och o i schack.
Mon, 09 Jul 2007 13:09:00 +0000
- Egna strategier
Personligen tycker jag att man ska hålla schack så enkelt som möjligt. Dagens stormästare har skapat nya teorisnår som en vanlig klubbspelare aldrig kan reda ut. Jag gillade att analysera exempelvis Richter Rauzer eller öppet spanskt. På något sätt åtar man sig för mycket för varje nytt drag som man memoriserar.
Detta är ett ganska vanligt problem för alla, vilket leder till att man börjar undvika öppningar som helt enkelt är för svåra. Det ska ju fortfarande vara schack och inte enbart massa tugg. Detta är kritik som forne världsmästare Bobby Fischer har riktat mot världstoppen de senaste 20 åren.
Vad finns det för lösning då? När man sitter med databas eller mjukvara gör man så gott man kan för att sålla allt behäftat med stor variantflora. Till slut uppstår nån slags systemschack där man helt enkelt "ställer upp sig".
En intressant öppning som man egentligen väljer som nybörjare är italienskt. Närmare bestämt huvudvarianten Guico Piano (=lugnt spel). Det finns också en sluten bistickare som på många sätt påminner om slutet spanskt. Det hela är ganska enkelt. Efter inledningsdragen 1. e4, e5 2. Sf3, Sc6 4. Lc4, Lc5, 5. c3 kommer vit senare att fortsätta med d3, lb3, sbd2 som tar sig till g3 via f1. Då måste man ha gjort Te1 före. För att spara tid är det en del som gör nämnda manöver före kort rockad (bla några partier med Michael Adams) men detta kan vara riskabelt.
Jag tycker att jag har tjatat väldigt mycket om det där innan så jag tänkte jag skulle kort nämna litet om Skandivnaviskt istället. Återigen med vitrepertoar. Skandinaviskt är ett ganska solitt försvar för svart och har man läst på kan man snabbt känna sig lite olustig som vit. Därför får man välja lite otraditionell schack här också. Det ena är gambiten b4 efter Da5 medans det andra är 2. Sc3 gentemot 2. exd5. Föregående har fått namnet Dunst och kan ibland leda till ställningar som påminner om Caro-Kann eller Rubinstein franskt. Vad det gäller bonde offret spelades detta av Gösta Stoltz. Dock har även elitspelare på senare år även testat detta recept.
Sun, 01 Jul 2007 11:38:00 +0000
Submit your RSS Feed
Subscribe to this RSS Feed
